På söndag är det dags för tävling igen! Tre veckor sedan vi var iväg sist, även om det känns betydligt längre än så. Hade lite svårt att bestämma mig för hur vi ska se ut men tror att jag äntligen kommit fram till vad vi ska ha på oss. Så vida jag inte ändrar mig i sista sekund så blir det samma outfit som förra tävlingen, alltså blått och brunt rakt igenom. Dösnyggt!

 

Har tänkt mycket fram och tillbaka över hur jag ska göra med bloggen, om jag ska fortsätta klottra här eller inte helt enkelt. Har velat väldigt mycket fram och tillbaka under hela sommaren om detta är något jag vill eller inte. Det är inte så att jag kommer satsa på bloggandet och lura mig själv till att tro det kan räknas som något sorts jobb, för jag ser inte det som ett riktigt jobb. Inte om man är hästbloggare, och knappt annars heller. Även om ett par hundra unika besökare trillar in här varje dag, vilket är betydligt mer och mindre än vad andra har, så är bloggen knappast någonting jag kommer se om min stora framtidsplan och det är inte något som jag kommer försörja mig på direkt.

 

Dagar som denna, med skinande sol och klarblå himmel, känns allting roligt. Även om nacken krånglar och jag fortfarande inte har fått tillbaka min vanliga rörelseförmåga än, så känns det bra. Idag, just nu, känns livet ganska bra. Då är jag motiverad till att blogga, för dagar som denna kan jag skriva precis vad jag känner utan att behöva tänka mig för och utan att behöva fundera över vad jag faktiskt vill dela med mig av. För det ska ni veta, jag berättar långt ifrån allt här. Väldigt långt ifrån faktiskt. Som sagt, detta är en fin dag.

 

Sen har vi de där dagarna när det hänger ett stort regnmoln ovaför mitt huvud. De dagarna då jag av olika anledningar har saker att bekymra mig om, saker som jag varken vill eller kanske kan ta här. Det är sällan jag behöver prata om sånt och skulle jag av någon anledning behöva det, så är inte detta stället att göra det helt enkelt. Dessa dagar är det verkligen svårt att få fram någonting läsvärt och det tar ofta emot att ens logga in på bloggen.

 

Att blogga har utan tvekan gett mig mycket, och innerst inne tycker jag väldigt mycket om det. Det allra bästa är att kunna titta tillbaka i arkivet och se utvecklingen jag och Blezter gjort tillsammans, för det är sånt som är lätt att glömma bort när man ser både sig själv och hästen varje dag. Jag har även fått kontakt med många härliga människor genom bloggen, sådana som jag förmodligen aldrig pratat med annars.

 

Jag fortsätter att fundera över hur jag ska göra, om det helt enkelt är värt tiden som läggs ner.

 

 

 

Igår kunde jag äntligen hämta ut mina nya stövlar, åh vad glad jag var! Har väntat på dem sedan juli och de skulle kommit för (allra) senast två veckor sedan, så det var verkligen på tiden. Måste erkänna att jag ett tag funderade på om jag blivit blåst, eftersom jag inte fick varken stövlar eller svar från företaget när jag frågade om de var på väg.

 

De är galet tighta, höga och allmänt plågsamma men jisses vad underbara de kommer bli när de är ingångna! Det kommer väl ta ett litet tag innan jag kan använda dem på hästryggen och jag kan gissa att där kommer bli viss ömhet i benen när jag går in dem, men det kommer helt klart vara värt det. Innan jag provade dem funderade jag på om jag skulle kunna ha dem på tävlingen på söndag, men det skippar jag igen. Inte en chans att det skulle gå, haha!

 

Vädret är döfint idag, verkligen! Egentligen som gjort för en härlig uteritt men eftersom älgjakten har börjat här hos oss nu så får det bli ett pass på banan. Är nog dessutom innehavare av en mycket pigg häst idag skulle jag tro, så det är bäst så. Tänkte ta och rida över några bommar idag och försäkra mig om att det inte spökar i huvudet på honom, eller mig för den delen. Han har inte blivit riden dessa dagar utan endast fått kortare promenad pga min nacke så det kan bli spännande att kravla sig upp idag.

 

I tisdags var vi inne och kollade upp nacken på akuten då jag hade svårt att röra den. Gjorde en skiktröntgen som visade att där som tur var inte fanns några frakturer, däremot hade där blivit en förtätning mellan två kotor. Om detta hänt nu eller var gammalt kunde det däremot inte säga. Ligamenten i nacken hade också tagit lite stryk, men annars såg det fint ut. Kalaskalas!

 

Gårdagens pass blev minst sagt av blandad kompott.

 

Periodvis öste regnet ner, det blåste rejält och en busig unghäst longerades samtidigt som jag red - några av de mindre roliga sakerna Blezter vet. Ändå gick allting himla fint! Han lyssnade både fram och tillbaka väldigt fint, bar sig väldigt balanserat och var inte speciellt svår att plocka upp när han väl trillade bakom hand. Hoppade ett sockerbitshinder på volten, vilket gick himla bra till en början. Även om sprången inte blev perfekta hela tiden så kom vi väldigt bra in de flesta gångerna, gjorde vi inte det så löste han det kanonfint. Superkänsla alltså!

 

Och sen flög jag i backen. Minns inte riktigt vad som hände men jag antar att det blev ett missförstånd mellan oss och Blezter drog med sig bommen med bakbenen. Han blev fullkomligt skräckslagen (är bakskygg) och drog iväg i all världens fart. Bocksprång utan dess like gjorde att jag satt rätt rejält löst när vi kom fram till staketet. Han kastade sig till höger och jag for med ryggen in i staketet, huvudet ner i marken. Blezter drog nästan ett varv i paddocken innan han stannade, så ordentligt rädd var han. Det låter inte mycket med ett varv, men för att vara honom är det ordentligt. De andra två gångerna jag trillat av har han stannat hos mig, trots att han var rätt uppskärrad då med. Så jag kan bara tänka mig hur rädd han blev denna gången.

 

Han klarade sig utan en skråma som tur var och jag är bara lite mörbultad. Slog i huvudet och kunde knappt se på höger öga på ett tag (landade på vänster sida..?) då allt var "vågigt", men eftersom det försvann med tiden var det säkert ingen fara. Har ont i vänsterbenet men går jag med det i rätt vinkel kan jag gå utan större problem, fungerade finfint att jobba idag. Nacken är jag rejält öm i och jag har dragit på mig en härlig huvudvärk, men som sagt är det inget allvarligt. Är glad att jag hade västen på, annars hade staketet garanterat lämnat ett större avtryck där.

Som ni redan vet åker vi till Munka-Ljunby och hoppar på söndag. Det blir den andra inomhustävlingen för säsongen och då i ett relativt stort ridhus. Inte lika stort och fint som Helsingborg, men bra ändå!

 

Veckan därefter (21/10) beger vi oss till till Trolleholm för att hoppa en P&J och veckan därpå (27/10) blir det återigen Trolleholm, då lokalt. Trolleholm har också ett helt okej stort ridhus, så han borde utan problem få plats att tänka. Har för mig att de har ganska lagom läskiga hinder, inte massa skumma saker men ändå inte helt dötrist liksom. Blir säkert kalas!

 

Den 9/11 blir det ev Ängelholm, beroende på vilka klasser som finns och om jag/mamma är lediga då. Annars är nästa tävling den 17/10 och då på Åsbo RF. Veckan därpå (24/11) är det Julahoppningarna på ÅPK som gäller. Årets sista tävling går på hemmaplan, alltså Åstorp, den 8/12.

 

På alla dessa kommer vi endast hoppa en klass om dagen, 90 cm (95 på ÅPK) för rutinens skull. Någon gång under nästa år går vi upp på 1 m.

 

Därefter ska han få varva ner och få smälta allt han lärt sig, blir väl några veckor med lite lugnare arbete och en massa promenader. Det är han värd!

 

Än så länge har jag inte hunnit med så mycket mer än att jobba och sen dega lite framför datorn. Skönt med ett litet break, är så dödens trött just nu att jag lätt kunnat gå och lägga mig ett par timmar. Planerna för helgen har ändrats lite, inga stora saker men den blev helt plötsligt lite lugnare, vilken inte är mig emot.

 

Igår var vädret verkligen hemskt och en lång uteritt var inte riktigt att tänka på, inte heller var det en dag jag ville spendera i ridhuset. Så vi tog en minipromenad i regnet (verkligen mini haha) och sen en massa mys på det. Både jag och Blezter får fram mycket starka (och negativa) känslor när vi får regn i ansiktet, inte populärt alltså. Tänkte ta den där uteritten idag istället och sen bomarbete imorgon!

 

Idag, lördag, så är det jobb som gäller för min del. Inte hela dagen såklart men ett par timmar kommer där allt att gå! Älskar att jobba helg, kan inte riktigt förklara men allt känns bara extra fridfullt på något sätt. Sen att där är OB-tillägg är inte fel det heller! Haha

 

Blezter ska få gå över lite bommar/hoppa minihinder idag. Ska spinna vidare lite på det vi gjorde på träningen i onsdags, alltså blir det en del voltarbete. Jobbar väldigt sällan på volt, uppenbarligen mer sällan än jag borde eftersom vi hade svårt att hålla ställningen i och efter språnget samt få med yttersidan i alla svängar. Så det är främst det jag tänkte jobba lite med.

 

På söndag har jag först morgonfodringen och utsläppet i stallet, sen ska jag stå som funktionär på KM. Egentligen är min helg inte förrän nästa vecka men eftersom jag ska tävla på södagen bytade jag "morgonsysslorna" med de som har helgen denna veckan.

 

Vad Blezter ska göra vet jag inte riktigt, men det blir förmodligen en tur i skogen. Hur hårt han ska gå beror lite på hur tufft det blir dagen innan.

 

Har förstås lite andra, ohästiga saker som ska göras men det är väl inte så intressant att höra.

 

Är mer än måttligt slutkörd i ryggen idag ska jag få be att få tala om, fast den känns lite bättre nu än vad den gjorde tidigare idag i alla fall. Huvudet är minst lika dött det, för att vara uppe på ISO (isoleringen, på jobb) kräver sina hjärnceller, haha.

 

Idag ska Blezter gå en runda i skogen, ska se om vi hittar någon väg med okej underlag att galoppera en del på. Nu när det regnat så himla mycket är underlaget på min vanliga och finfina galoppslinga förmodligen inte det bästa, så jag får fundera ut en annan väg. Där är ett ju ett par stycken att välja på ;)

 

Nackdelen med att inte längre gå på ett ridgymnasium är att möjligheterna till att rida många olika sorters hästar minskas rätt rejält, förutsatt att man inte har ett arbete som innebär en massa ridning förståss. Jag red visserligen väldigt sällan i skolan då min linje egentligen inte innefattade just ridning men möjligheten gavs alltid, och det kan jag ibland sakna. Jag rider inte på jobbet, såklart, men får däremot hantera många olika sorters hästar och ofta i trängda eller jobbiga situationer. Det ger mycket det med, men ridningen påverkar det inte. Haha

 

Under min andra APU-period (praktik) lärde jag mig fruktansvärt mycket och utvecklades flera nivåer i min ridning. Även om ridning inte ingår i kraven för en APU-värd satt jag i snitt på 4-5 hästar om dagen, ibland fler. Jag spenderade då drygt 4 veckor hos Birgitta Kjellin där jag fick rida allt från busiga treåringar till svårklasshästar som kunde allt och lite till - men aldrig gratis. Jag fick kämpa, rida för allt jag var värd och verkligen vända ut och in på mig, själv men jisses vad det lönade sig! Utvecklingen, motivationen och lyckan var nära på total. Jag fick verkligen ut något av varje sekund jag spenderade på de hästryggarna, trots att det var otroligt slitigt emellanåt, och det saknar jag. Det är så fruktansvärt givande att sitta på många olika hästar, gärna flera om dagen och under åtminstone ett par veckor.

 

Vi får se hur livet utvecklar sig, kanske kommer jag i framtiden att kunna jobba med detta? Jag har mina funderingar och så fort jag är helt säker på att detta är vad jag vill, då blir det slag i saken!

 

Första träningen på tre veckor blev en rätt tuff en, inte minst för mig. Ganska omedvetet blev det så att vi lyckades trycka på så gott som alla våra svaga punkter på en och samma gång och det var inte helt lätt att hantera.

 

Började med att rida fram i alla gångarter för att sedan träna galoppfattningar på ena kvartslinjen. Vi har svårare i höger och det visade sig ett par gånger, men det gick ändå över förväntan. Vänstervarvet satte vi varenda en utan problem, fina Blezter!

 

Problemen kom när vi skulle hoppa på volt i högervarvet, väldigt svårt att få till det. Hade svårt att både få med yttersidan och hålla honom lite rundad åt höger i språnget på en och samma gång, det blev lite antingen eller allt för många gånger. Jag blev himla frustrerad av att jag inte lyckades få till det och det gör ju inte situationen lättare.

 

Hoppade små banor med mycket svängar hit och dit, och vi tryckte som sagt på många problempunkter på en och samma gång. Blezter var utan tvekan den av oss som gjorde bäst ifrån sig, jag var mest stel och "hård" igenom största delen av träningen. Hittade i slutet tillbaka till min ridning och sista rundan blev relativt bra! Träningen i sig var väldigt bra och utmanade oss båda en del, men lätt var det inte. Vägarna ser så himla simpla ut men är löjligt svåra att rida, haha

 

Jag fick inte programmet att samarbeta riktigt, så varken de bästa eller sämsta sprången är med. Klippen ligger inte heller riktigt i rätt ordning, inte många rätt här alltså.

 

Jobb och ridning står på dagens schema, inte så mycket mer än det.

 

Har lyckats göra något med ryggen som gör att jag knappt kan böja mig, så Loma fick ett lugnt pass idag. Hon skötte iaf sig väldigt bra det lilla vi gjorde, verkade himla nöjd och till slut även väldigt avslappnad. Blev mest skritt- och travarbete då galoppfattningarna högg lite väl mycket i ryggen på mig. Har haft liknande "problem" innan och det brukar försvinna snabbt igen, så jag är inte överdrivet orolig. Haha

 

Blezter ska senare få sig en tur i skogen, med andra ord precis som vanligt dagen efter träning. Inlägg om träningen dyker upp så fort jag fixat klart filmen! :)

 

Som åskådare eller hästskötare kan man få stå ut med mycket under en tävlingsdag, främst vad gäller vädret. Tyvärr är just vädret ingenting som tävlingsarrangörerna kan rå för eller påverka, däremot kan de ha en välplanerad anläggning som underlättar för fotfolken under de långa dagarna.

 

Det finns ett ställe i Skåne som med hästlängder tar hem titeln för "Bästa tävlingsplats - för åskådare", nämligen Helsingborg. Uppvärmda ridhus, läktarplatser på tre av fyra sidor, snabba ombyggnader, nära till fräscha toaletter, möjlighet att se framridning/framhoppning inifrån värmen och en kiosk med bra utbud - vad mer kan man som åskådare önska? När det hålls större tävlingar brukar även resturangen på andra våningen vara i full gång och montrar fulla med hästsaker slås upp på läktarna.

 

 

 

Hakarna/spännena/knäppena/kalla-det-vad-ni-vill som vi har vid uppbindningen i spolspiltan är helt suveräna! På uppbindningsplatser i allmänhet ser jag mest pistolhakar eller panikhakar, nackdelen jag ser med panikhakarna är att det ibland kan vara lite kruxigt att knäppa dem med en hand och pistolhakarna är svåra (nästintill omöjliga) att knäppa upp om hästen kastar sig.

 

De vi har i spolspiltan är väldigt lätta att både öppna om stänga, vilket förenklar otroligt mycket om man har en massa andra saker i händerna. De går så gott som i av sig själv och när de ska öppnas drar man bara lite försiktigt i ringen på undersidan och vips så är hästen lös. Vet tyvärr inte var man kan få tag på dessa, men bra - det är de!

 

Tanken var att rida ut en runda idag men jag kom iväg lite senare till stallet än jag tänkt och ryktade sen ett bra tag (som vanligt haha), så det hann tyvärr bli lite väl mörkt för att ge sig ut. Det var träningar på utebanan hela kvällen så vi fick traska in i ridhuset.

 

Provade att sätta hacket på the Difference'et och jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Han var väldigt pigg, springig, spänd och stark, samtidigt som han kändes "svag" i kroppen. Verkligen jättesvårt att förklara men han var inte som han brukar och jag vet inte riktigt vad det beror på. Kan vara så att han tappat lite nu när det blivit så pass hattigt som det blivit på senaste tiden, annars vet jag inte. Han kryllade ihop nacken, blev sju mil lång och bara allmänt platt. Dessutom tog jag utan tvekan guldmedalj i häståkning idag.

 

Vi har inte fått något flyt i sommar, aldrig kommit igång ordentligt och jag har inte känt mig engagerad eller delaktig i det hela, hur konstigt det än låter. I det stora hela har varken tävlingsresultat eller känslan varit något att hänga i granen direkt, och det känns rejält. Allt har bara varit så konstigt på något sätt och jag har verkligen kört fast ordentligt. Jag har ridit kasst, han har inte alltid satt sin bästa sida till och ja, det känns bara allmänt kasst just nu. Ska försöka ladda om inför träningen imorgon, hitta tillbaka till mitt positiva jag och bara dra fram den där übergrymma känslan som jag vet vi kan få till.

 

Funderar på att prova hoppa Blezter på hack någon gång, han går ju väldigt bra på det i det "vanliga" arbetet så det finns möjlighet att han hoppar bra på det också. Tänkte i så fall prova detta hemma så jag kan springa in och byta bett om det inte fungerar, tycker jag det känns okej drar jag på det under en träning och hör om Johan tycker han ser bättre eller sämre ut på det.

 

Fördelen med att rida honom på ponnyhack är att han inte kryllar ihop sig lika lätt, nackdelen är att han gärna sänker halsen. Å andra sidan kanske inte det gör så mycket, så länge han har nosen framme..? Äh, vi får se vad han säger om det helt enkelt.

 

Om det fungerar bra måste jag skaffa fram ett par sidostycken i storlek ponny/cob för att kunna använda hacket på the Difference'et, som det är nu har jag bara ett par svarta i cob. Funkar att ha hemma men jag vill inte gärna åka ut och tävla i det om jag kan slippa, haha! När vi änd är inne på det så hade jag gärna haft ett mörkbrunt hack, men det får vänta.

 

Satt och tittade igenom bloggarkivet lite för någon dag sedan och hittade då dessa bilder, som jag fullkomligt glömt bort. De föreställer mig och ridskoleponnyn Bertil, och är tagna med ett mellanrum på 10 år.

 

Han var min allra första sköthäst och trots att jag inte var så väldigt gammal minns jag en hel del av tiden tillsammans med honom. Det hände till exempel mer än en gång att jag åkte med honom ner i betfor-vagnen när vi skulle försöka gå förbi. Det var även på honom jag gjorde min första "tävling", en 30 cm hoppning där jag av ren nervositet glömde rida igenom starten. Fick hoppa banan ändå och fick ett stilpris som plåster på såren, för fy vad ledsen jag var.

Han skrämde ofta livet ur mig när han lite hotande lyfte på ett bakben, trots att han aldrig gjorde slag i saken. Tror faktiskt aldrig jag såg honom sparka någon under alla mina år på ridskolan.

 

 

 

Idag blev det mys och liten promenad för Blezter, imorgon väntas en uteritt och på onsdag är det äntligen dags för hoppträning igen! Kulkul :D

 

Tanken med dagen var att jag skulle fortsätta rensa ut bland alla grejer på mitt rum och i min garderob (den är ju på ett par kvm), rida min fina häst och roa mig med lite allmänt fix men eftersom jag blev inringd till jobb tidigt i morse så försvann ett par timmar av dagen ganska snabbt. Men, jag jobbar hellre och tjänar lite pengar när jag kan än sitter hemma och drar.

 

Ska även försöka skriva några tidsinställda under dagen, om jag kan komma på några vettiga idéer. Vet iaf att jag så småningom ska fixa fram bilder eller en liten film på sadelkammaren nu när den så gott som är färdig, eftersom ett par personer önskat få se den.

 

Hur som helst, ni får ha en fin dag och så hörs vi senare!