Vi tog oss ett pass på banan i det härliga kvällsvädret, hade gärna ridit ut men med tanke på att han inte gått speciellt mycket så kändes det säkrast att hålla sig innanför ett staket. Han är verkligen världens snällaste lilla häst, men kan bli rätt tittig och busig ibland, så vi höll oss som sagt på banan idag.

 

Det var en spänd häst jag satt på idag, minst sagt. Tyvärr la han huvudet på snedden en hel del och försökte krypa ihop men när jag fick honom att slappna av lite mer så var han väldigt fin. Det var bra bjudning i honom och travlängningarna satt väldigt fint!

 

Rider ofta med min BoT-luva men fick skippa det idag då den hängde på tork efter att Blezter doppat den i vattenbaljan han har i boxen. Fråga mig inte hur han lyckades, men han hade den hängandes som en blöt haklapp när jag dök upp en dag, haha.

 

Idag ska jag sitta upp på Blezter igen för första gången på 6 (?) dagar, kan bli spännande! Han har bara skrittats för hand/vilat på grund av benet, men nu ska vi rulla på igen.

 

Kan tänka mig att han kommer vara pigg, spänd och tittig till en början men sen vara gudomligt fin när vi väl blivit av med den jobbigaste energin. Det brukar alltid vara så och jag förväntar mig inte att denna gången ska vara annorlunda på något sätt ;)

 

Jag ska snart återuppta städandet/utrensningen av rummet och garderoben, så där blir lite ordning. Ska göra en rejäl uppfräschning av rummet nu i höst/vinter med målning av väggar och lite renovering av möbler, tror det kommer bli kalasfint! Kan säga att det verkligen är dags att snygga till där uppe, sist jag gjorde något åt rummet var väl för si så där 7-8 år sedan, vilken innebär att jag fortfarande har en hel bokhylla proppfull med gamla Pollux-böcker, gula väggar och en massa galet fult krimskrams utspritt överallt. Haha. När det är klart tror jag faktiskt att jag måste lägga ut bilder här så ni får se, fast det lär dröja ett bra tag till!

Om två veckor beger vi oss till Munka-Ljungby för att hoppa en 90-klass. Hoppas på roligare siffror i resultatet denna gången och att han sköter sig lika bra som vanligt!

 

Jag och mamma stack iväg en runda till Hööks för att kolla in den nya JH-kollektionen, supersnygg! Så småningom får jag nog skaffa en av de långärmade tröjorna därfrån med. Och ridbyxorna. Och strumorna. Och en piké. Haha!

 

Det blev i alla fall en brun grimma från kollektionen samt en vit mössa till mig. Dösnyggt!

 

Hoppning stod på schemat med Loma, och jag tycker hon var duktig! Med tanke på att hon inte hoppat speciellt mycket tycker jag hon skötte det väldigt snällt.

 

Hon är väldigt annorlunda jämfört med Blezter och jag fick tänka till en del innan jag kom på hur jag skulle rida henne fram till hinderna, men när jag väl fick kläm på det tycker jag att vi fick till några ganska bra språng. Alexandra trodde hon skulle sättas ihop lite, så jag satte ihop henne rätt rejält i slutet och la in en hel del kraft i galoppen, vilket fungerade bra. Spände fjädern lite och kunde reglera henne rätt bra, när hon väl förstått att hon skulle tillbaka när jag bad henne om det. Lite svårt var det allt att lyssna på mig, men det löste ju sig till slut. Jag kände mig ganska ur form, men vi överlevde båda två så så illa kan det inte varit ändå.

 

Alexandra filmade och där blev en hel del fail, bland annat när Loma bestämde sig för att hoppa både travbommen och hindert i ett svep. Jisses vad jag inte var beredd på det! Haha

Vi får se om hon lägger ut den filmen så småningom ^^,

 

Lugn dag på schemat idag, finfint!

 

Förmiddagen har gått åt till lite blandade saker, icke hästrelaterade. Eller lite häst blev där när jag på vägen hem kollade på Biltemas nya hästavdelning. Klämde och kände lite på sakerna och skulle gissa att de håller kvalité i stil med Hööks och Börjes varor, men med ett ännu lägre pris. Utseendemässigt var sakerna ganska bra men eftersom jag inte behövde något av det som fanns där följde inget med hem.

 

I eftermiddag ska jag iväg och hoppa Loma lite och sen självklart upp till min egna häst (som fortfarande har utegångsförbud). Är vädret okej i eftermiddag får han eventuellt komma ut på en liten skrittrunda :)

 

Har suttit och kollat lite efter dressyrtävlingar som ligger om ett par månader, men jag kan inte påstå att jag hittade mycket. Jag vill helst inte starta innan december och då är finns det inte mer än två tävlingar kvar. Båda tävlingsplatserna ligger en bra bit bort och den ena är jag inte helt förtjust i, den andra har jag inte ens varit på. Med andra ord känns det inte aktuellt med någon dressyrtävling för oss i år inte, vilket är lite synd.

 

Sitter inne på världens dressyrsug och om jag bara kunnat hitta en tränare jag verkligen vill träna för (för att förtydliga till dess yttersta grad: menar enbart i dressyren då, hoppningen har jag redan en grym en) så tror jag att jag och Blezter hade kunnat bli rikigt snygga inne på dressyrbanan!

 

Som det ser ut nu finns där inga bra tävlingar förrän i mars, så vi har ordentligt med tid på oss!

 

Blezter står fortfarande bandagerad och ska därför helst inte vara ute i regn, vilket han har fått vara ett par gånger ändå. Fukt och smuts har aldrig nått till såret men det känns ändå inte som om regnet gynnar läkningen, även om det kanske inte direkt sinkar den speciellt mycket heller. Därför fick han utegångsförbud idag, då det tydligen skulle komma en hel del regnskurar. Nu är det så att jag inte sett en vattendroppe på hela dagen men fortfarande hoppas att himlen snart ska öppna sig, så han inte stod inne i onödan haha!

 

Har nyss varit uppe och gett honom lite lunch och klappat på min fina häst, båda sakerna verkade han uppskatta. Skulle tro att han fortfarande funderar på varför han egentligen står kvar inne den stackaren.

 

Måste säga att det är guld värt att ha en häst som kan stå inne själv och inte flippar ur totalt när han blir lämnad ensam. Visserligen tränade vi två på det redan när han var liten, men ändå. Han är så jäkla go!

 

Förra veckan missade vi träningen på grund av Blezters tramp, och det verkar inte bättre än att vi missar även denna veckans träning. Vi har nämligen ingen egen transport (tyvärr) utan hyr en, och denna gången hann någon före. Känns riktigt surt, men det är inte mycket att göra åt saken. Vi har ett tag varit i tankarna om att skaffa en egen men det är en hel del pengar som det rör sig om, tyvärr. Det skulle underlätta något fruktansvärt, och förmodligen även bli billigare än att hyra 1-2 ggr/vecka, men som sagt är det ändå en del som ska till.

 

Hur som helst tänkte försöka ta ett par småskutt här hemma i helgen, alternativt bomarbete, så vi får lite sånt roligt iaf. Hoppas på fint väder snart, för det börjar bli dags för lite nya bilder!

 

Överdrivet kelsjuka katter är väl något som finns i de allra flesta stall här i vårt avlånga land, men "våra" tar nog ändå priset. De cirkulerar kring fötterna, lägger sig framför skottkärran så man inte kommer förbi och skulle man sätta sig på huk för en sekund kan det mycket väl hända att en katt försöker trycka sig upp i knäet.

 

Deras självbevarelsedrift är lite halvdan ibland, men oftast håller de sig undan från hästarna så gott det går. Visserligen har en av dem gått in och lagt sig bakom Blezter i boxen när jag gjorde honom fin för tävling förra året, det är inte heller ovanligt att de ligger och sover i boxarna när hästarna är ute i hagen och väcks när hästen kommer in i där. Då blir det fart på dem kan jag lova! Haha

 

När mina ha-bergär sätts igång är det oftast schabrak jag totalt dreglar sönder över, och då är det perfekt att sätta sig ner och designa en hel bunke egna! När man verkligen får fram de där perfekta kombinationerna som är både välbalanserade och med lite kraft i så känns det så jäkla bra, haha!

Har hålit på med detta fram och tillbaka under året som gått, och det är fortfarande lika roligt. Förra hösten beställde jag faktiskt hem ett egendesignat Anna Scarpati, om ni minns det?

 

Slängde iaf ihop ett par kombinationer nu under morgonen, alla hade jag utan tvekan kunnat se på Blezter. Skulle gissa på att han blivit snyggast i det vita, indigo-blåa och röda. Under sommaren (framförallt) hade han varit kick ass i det rostfärgade! :D

 

Blezter var väldigt pigg och spänd under både framridning och framhoppning. Känslan var som att han hade en katapult inbyggd i ryggen, redo att skicka mig all världens väg om han fick ett tillfälle. Samtidigt blev han väldigt slö för skänkeln och när jag gick på honom lite så fick jag en fin liten ninjaspark som svar. Fint!

 

Framhoppningen rådde det kaos på, hästar och folk överallt och ingenstans. När åtta unghästar ska dela på två hinder i ett ridhus blir det min själ inte lätt, när många av ryttarna dessutom var otroligt respektlösa och nonchalanta gör en svår situation ännu svårare. Som grädde på moset var vi vid ett tillfälle dessutom 12 styckern där inne samtidigt, (TOLV!!). Blezter är lite bakskygg och mötesrädd, så vi hade inte det så roligt där inne vi två. Lyckades med nöd och näppe klämma in ett par språng och gick sedan in på banan.

 

Själva banan innehöll många läskiga saker (Equipe-vagnen, gigantiska blomkrukor, murdelar, infångare osv) och jag måste erkänna att jag var rätt rejält nervös för hur han skulle reagera. Mitt huvud klarade inte av att fokusera på mer än en sak åt gången och därför la jag fokus på att han skulle gå runt utan stopp, vilket vi klarade galant. Visserligen föll tre bommar, men hoppade glatt, det gjorde han. Han var en pärla där inne, så himla lugn och fin!

Surt att jag inte la honom rätt på alla hinder och att vi petade bommar, men jag är väldigt nöjd med att han gick runt banan och att han alltid har en så positiv inställing.

 

Tyvärr blev det ingen film då kameran dog (trots att den var fulladdad..?). Fick endast med hinder 1 och därefter nummer 7, alltså inte mycket att visa.

Veckan som gått sedan vi hördes sist har varit allt annat än rolig, faktiskt en av de värsta veckorna på mycket länge. Ville inget annat än gömma mig under täcket och dö största delen av tiden.

 

I måndags lyckades Blezter trampa sig på utsidan av benet (i höjd med karleden), detta trots att han hade boots på sig. Hur han lyckades vet jag verkligen inte, men sedan dess har han gått bandagerad. Paniken som spreds i kroppen när jag fick se såret var inte nådig kan jag lova, speciellt inte när det är nära på ett år sedan han drog på sig den lilla sårskadan som tog nästan ett halvår att få rätt på.

Han reds inte de två första dagarna, inte för att han hade det minsta ont av såret utan för att jag ville vänta och se hur det hela läkte. Som tur var fungerade mina omläggningar finfint och jag vågade mig på att rida honom så småningom, vilket gick kanon.

Har kommit underfund med ett par saker som jag tänkte prata med Johan om på onsdag och förhoppningsvis har han en massa bra lösningar till mig.

 

Under onsdagskvällen fick vi åka in och avliva vår ena katt, Maja, som vi haft i drygt 14 år. En av de absolut svåraste och tuffaste sakerna jag någonsin varit med om och jag har helt enkelt inte ord för att förklara känslan. En av de absolut svåraste sakerna att hanter var det faktum att vi alla hade tankarna på att få ta med vår vän hem igen samma kväll, inte att behöva ta beslutet att låta henne vandra vidare. Efter så många år tillsammans är det som att förlora en familjemedlem, och jag saknar henne så det gör ont i hela kroppen...

 

Det tar emot fruktansvärt mycket att skriva stycket ovan, och det har tagit lång tid att få fram det lilla. Jag vet inte vad jag ska säga över huvud taget för att ni ska förstå hur mycket hon betydde för mig, inte heller för att jag själv ska förstå hur verkligt det hela är.

 

Klicka HÄR för att komma till tävlingen, som sponsras av Cheval Ridsport

Har nyss kommit hem från stallet efter att ha fodrat och släppt ut alla hästar, med andra ord är det min helg nu. Sängen var som vanligt väldigt varm och inbjudande när klockan ringde strax innan kl 6 i morse, men när man väl kliver in genom ställdörren känns det hela lite lättare. Att klappa om sin nyvakna vän, det är inte helt fel det.

 

Dagens planer är relativt få; bli frisk och få stallsysslorna gjorda, ungefär så mycket orkar jag med idag. Ska även ta och rida ut en runda på min fina häst!

 

Den nya klippmaskinen låter inte helt frisk så vi lär få åka tillbaka med den, hur det blir med klippningen idag vet jag inte riktigt. Förmodligen blir det inte av förrän tidigast imorgon, i värsta fall får vi vänta tills nästa söndag. Som tur är har han inte hunnit sätta galet mycket päls än, även om där har kommit en del. Hade gärna velat klippa honom innan tävlingen på lördag men går inte det så får det helt enkelt vara så. Inte världens panik :)

 

Imorgon hade jag faktiskt tänkt att klippa Blezter för första gången någonsin! Anledningarna till att det inte blivit av tidigare år är att det helt enkelt inte varit lönt. I vintras stod han skadad och vintern mellan hans tredje och fjärde levnadsår gick han mycket lätt och reds aldrig svettig, alltså inte nödvändigt med klippning något av årna. När han var föl/åring/tvååring fanns det absolut ingen anledning att klippa heller haha

 

Ska bli riktigt skönt att slippa hans vinterpäls i år, för jag kan lova er - hans pälssättning är inte att leka med. Just när det gäller hans vinterpäls så slår inte fullblodet i honom igenom alls, mer så att jag börjar misstänka att han är släkt med en grizzlybjörn eller något liknande. Helt sanslöst vilken päls han kan sätta!

 

 

Imorgon hade jag tänkt klippa kroppen, halva huvudet och benen. Vid nästa klippning tar jag ev hela huvudet och öronen med, beroende på hur mycket päls han hunnit sätta och hur han reagerar på saxen. Ger mig inte på huvudet om han är väldigt orolig, men det tror jag faktiskt inte att han kommer vara.

 

Frågan om jag ska lämna en fläck på ryggen eller inte återstår dock...

Blev en skrittur på drygt en timma tillsammans med två andra tjejer i stallet, Linn och Daniella, och deras vita ponnysar. Mysigt värre!

 

Tycker om att rida ut själv och bara njuta av lugnet tillsammans med min fina häst, men att slänga in sällskap med jämna mellanrum är minst lika bra det. Så himla härligt att sitta på en häst som är så genomgod som Blezter och aldrig gör en fluga förnär, och samtidigt ha två ponnysar med samma inställning sidanom. Att kunna rida tre i bredd på de smalare skogsvägarna, så nära varandra att benen ligger in till magen på hästen brevid. Så det ska vara, såna hästar ska man sitta på!

 

När vi kom tillbaka upptäckte jag att mina vader hade bruna hår på insidan och var täckta av vita på utsidan. Haha

 

Bild tagen innan hästarna började gå uppe på varandra... haha

Gårdagens hoppträning kändes bättre än den förra veckan, trots att jag hade pinsamt dålig styrka och ork i kroppen. Börjar bli rätt trött på detta med feber och så, för det drar verkligen all kraft ur kroppen. Stora delar av året har faktiskt gått åt till detta och det börjar kännas lite gammalt nu.

 

Åter till träningen: svårt att säga om Blezter också var lite off eller om det bara var jag som inte alltid red fullt ut, men trots det så tycker jag han skötte sig väldigt bra igenom hela.

Vid ett tillfälle blev han lite bakskygg i landningen (hoppade ett hinder med panel i, oooh vad läskigt!), även om jag inte greppade det först. I vanliga fall drar han in rumpan under sig och försöker ge sig iväg, men igår kändes det mer som om han dog ut samtidigt som rumpan var en halvmeter högre upp än resten av hästen. Var jag fick den känslan ifrån vet jag inte, för hans rumpa var absolut inte högre än vanligt... Haha äsch, han var fin!

 

 

Som ni vet blev det ingen tävling i söndags (och ja, jag är fortfarande sur över det), men som tur är ligger nästa inte allt för långt fram i tiden. Om drygt en vecka styr vi bilen mot Helsingborgs fina banor för att hoppa en 90-klass, spännande! :D

 

Har varit på många av Helsingborgs tävlingar, både som publik, fotograf, hästskötare och funktionär - men aldrig som ryttare. Med tanke på att det är en väldigt fin anläggning som faktiskt anordnar en del tävlingar, plus att den inte ens ligger 20 min bort, är det konstigt att jag aldrig startat där. Å andra sidan har jag heller aldrig startat i Skromberga (10 min från stallet) eller Ödåkra (knappt 20 min från stallet). Däremot har jag startat på Willands flera gånger (knappt 2 h hemifrån) och ridit en omgång av div II på Kristianstad RK (runt 1 h 45 min hemifrån)... Haha

 

Nej, nu taggar vi till inför starten nästa helg! :D

 

Foto: Malou Kastman

Blezter har tre bett han går bra på, så jag försöker variera mellan dessa så ofta som möjligt. Grundtanken är att jag ska rida med varje bett i ungefär två dagar och sedan gå vidare till nästa, men på senare tid har det inte riktigt blivit så. Han har nästan bara gått på det raka då han går så himla bra på det och ponnyhacket har åkt på om vi ska ut i skogen och skritta eller liknande. Det tredelade med fasta ringar har med andra ord fått vila ett tag. För variationens skull borde jag slänga in det betydligt oftare, men vi båda tycker så mycket om det raka... Haha, dagens i-landsproblem!

 

För att komma till saken: eftersom det är svårt att rida med hacket när jag har mitt the Difference så används det sällan, och jag har funderat på om det skulle kunna finnas något annat jag kan prova på honom och kom då att tänka på Nova-bettet. Problemet ligger dock i att jag inte riktigt fått grepp om hur det ligger i munnen och om det generellt sett passar starka eller känsliga hästar bäst. Har hört talas om att både starka och känsliga som går bra på det, så det är lite svårt att få grepp om..?

 

Det är snart dags för Blezters årliga tandkoll så jag tänkte prata med Nina om detta då, höra vad hon tycker helt enkelt. Men, har ni några erfarenheter av just Novabettet?

Nu var det minsann ett tag sedan vi sågs! Igen. Haha

 

För att ta helgen i snabba drag så skoddes Blezter i fredags, vilket gick lika bra som vanligt. Därefter spenderade jag hela dagen som funktionär i Åstorp, kom hem och red ett riktigt bra pass i ridhuset och däckade sedan i sängen.

I lördags stod jag återigen i Åstorp, närmre 14 timmar, och gjorde sedan i ordning Blezter lite snabbt inför söndagens tävling. Förberedde så mycket jag hann och orkade innan jag återigen däckade i sängen.

 

Och söndagen då, tävlingsdag och allt. Tyvärr har jag inget tävlingsresultat att dra för er då vi aldrig kom iväg på någon tävling, och det för att jag var den klantigaste människan i världshistorien. Åååh! Ältrar det fortfarande...

Brukar alltid packa i ordning allt dagen innan, lägga fram alla kläder och ja, allt är färdigt. Av förklarliga skäl orkade jag inte det i helgen men eftersom jag ändå (trodde att jag) visste var allting var så var det ingen big deal. När det var dags att ge sig av hemifrån kunde jag inte hitta Blezters pass. Vände upp och ner på hela huset, men icke. Det var försvunnet.

Var så fruktansvärt arg på att det kunde vara borta, för det har verkligen aldrig hänt innan. I vanliga fall har jag stenkoll på var jag lägger grejerna, och i vanliga fall kollar jag allt sånt här dagen innan. När jag väl hittade passet igen var det alldeles för sent att åka iväg, även om de skulle gå med på att flytta ner oss hade vi fått stressa något otroligt så jag ringde och strök oss. Skitskitskitskit.

 

Därefter har jag bara legat hemma och varit juk, ungefär som resten av året... Feber och en förkylning utan dess like, joo men det är alltid fint!

 

Helgen var visst kommen igen, fullspäckad av saker att göra!

 

Idag ska Blezter skos och ridas, jag ska stå som funktionär på klubbens stora tävlingar hela dagen och sen ska jag förhoppningsvis hinna med stallmöte på kvällen. Blir tight, men det ska absolut gå!

 

På lördag kommer jag rida Blezter tiiiidigt på morgonen, vill inte ens tänka på hur tidigt det blir. Efter mycket funderande fram och tillbaka kom jag fram till att det kan vara bra att testa rida på morgonen dagen före tävling istället för eftermiddag/kväll, så han får mer tid att ladda upp lite energi. Vi får se hur väl det fungerar! Därefter kommer jag stå som funktionär ännu en heldag för att sedan åka hem och göra Blezter i ordning för tävlingen dagen efter.

 

Söndag är lika med tävlingsdag! Vi startar andra klassen men kommer förmodligen ändå behöva ge oss av så vi är där innan tävlingen börjar, så det kommer bli en ganska tidigt morgon då med. Efter tävlingen kommer det (om tiden finns) bli ännu ett möte, då med föreningens ungdomar. Därefter ska jag hem och dö. Haha!

 

Tittar kanske in här under helgen, annars hörs vi när den är över!

 

Igår hölls träningen i B-hallen som är betydligt mindre än de andra två ridhusen, och därför låg fokus på markarbete och småhinder. Har inte så mycket att säga än att det inte funkade alls. Jag hittade ingen känsla i ridningen och ja, det hela var bara kasst. Det blev inga direkta missöden eller stora saker, men det var bara inte bra alls. Inte ofta jag sitter med tårar i ögonen, men igår var ett undantag.

 

Ska försöka ladda om till söndagens tävling och där sätta en fin runda.

 

I många år, faktiskt så länge jag kan minnas, har det varit Idomin eller Helosan som gällt när det kommer till att smörja hästarnas mungipor. Det har aldrig fungerat vidare bra för mig och om jag ska vara ärlig vet jag inte varför jag har hållit fast vid det så länge.

 

Sedan en tid tillbaka använder jag Vaselin, vilket fungerar ypperligt! Nu brukar Blezter aldrig få några sår i mungiporna utan jag använder det mer i förebyggande syfte, men det känns ändå viktigt att ha något som gör sitt jobb. Alltså, än så länge är Vaselin bäst i test!

 

Det var flera år sedan jag köpte en boxskylt till Blezter, skulle faktiskt gissa på att det var under Göteborg Horse Show 2008. Trots det har denna aldrig ens fått se en stallgång.

 

Skylten har alltså legat så fint på mitt skrivbord i fyra år. Har länge tänkt att jag ska sätta upp den men alltid glömt att ta med den till stallet, och det har helt enkelt bara blivit såhär. Men nu är den minsann uppsatt på boxdörren, och där lär den få sitta ett tag! :D

 

Precis som planerat tog vi oss ett pass på banan, mestadels galoppjobb blev det. I början var det hela inte mycket att hänga i granen, satt på en sprallig häst med överskottsenergi upp över öronen. Hittade farligheter lite här och var, vände på en femöring och la sig till med ett par ninja-kickar när han kände för det.

 

Jag var däremot lite småtrött idag och inte riktigt med på det hela, vilket resulterade i att jag var nära på att tugga grus ett par gånger. Samlade all energi jag hade och fortsatte rida framåt, med mycket övergångar och tempoväxlingar. Till sist var han så himla mjuk och fin att det knappt går att förklara, jisses! Det allra bästa måste varit när vi lyckades med galopp-skritt-galopp-skritt under en långsida, allt i högervarvet och dessutom. Makalöst fin var han!

 

Det enda negativa i slutet var att han försökte krypa ihop en del, men när jag la på skänkeln kom han fram relativt bra igen.

 

Det var ett tag sedan jag red Loma nu, jag har varit sjuk en del och hon har fått vila lite, men nu ska vi köra på lite försiktigt igen. Ska iväg och rida henne en runda någon gång efter jobb idag, kanske kan mamma till och med följa med och fota lite? :D

 

Blezter ska (såklart) också ridas en runda!

 

Har (som vanligt) lagt upp ett ridschema för veckan, dock väldigt preliminärt. Allt utom träning, tävling och skrittturen är egentligen sånt som kan ändras en del fram och tillbaka, beroende på både väder och dagsform. Men, såhär kommer det på ett ungefär se ut för oss!

 

Måndag Trimma på banan, mycket övergångar och tempoväxlingar. Lösgörande, ev enkla byten samt galoppfattningar på rakt spår.

 

Tisdag Skogen, lite lagom hårt inför morgondagens träning.

 

Onsdag Hoppträning

 

Torsdag Skritt, ca 1 h på varierande underlag

 

Fredag Lätt dressyr på banan/skogen/stubbåker, helt beroende på hur han känns i kroppen.

 

Lördag Skogen, väldigt basic inför tävlingen. Checka gas och broms, styrning samt tempo och rytm.

 

Söndag Tävling!

 

 

I lördags fick Blezter sin första natt i box för säsongen. Vädret är väldigt höstaktigt och det kändes som om det var dags att plocka in nu. Det lär dröja minst 7 månader innan han får gå ute om natten igen, förmodligen ännu längre än så. Många höpåsar att packa med andra ord ;)

 

Jag har under många år försökt fundera ut hur min hopprädsla fungerar, vad som egentligen gav den näring att blomma upp gång på gång och varför den till stor del försvann som den gjorde. Rädslan uppkom redan när jag var runt 8 år och skulle hoppa för första gången. Minnesbilderna kring händelsen är svaga och hackiga men jag minns att jag styrde dåligt mot hindert och att ponnyn då tog chansen att hoppa det betydligt högre hindret som stod sidanom. Varför han tog det högre förstår jag verkligen inte. I språnget lägger han in ett bocksprång, jag flyger som en vante och landar på huvudet. I nästa sekund ligger jag inne på akuten.

 

Därefter var jag fruktansvärt hopprädd och det hände flertalet gånger att jag var så rädd inför hinder att jag skakade. Jag är säker att man såg på mig att jag var rädd, men samtidigt tror jag inte att jag ens visade en tiondel av det jag kände.

Mina frågetecken ligger inte kring varför min hopprädsla kom (för det säger väl sig själv) utan mer varför den till mycket stora delar försvann. Det var min fantastiska Daffan, min underbart fina vän, som hjälpte mig, men hur det gick till förstår jag inte. Ingen annan har gett mig så många blåmärken eller så mycket grus innanför kläderna. Inte heller har någon annan slängt av mig så rejält att jag knäckt bommar på mitten eller dragit upp så stora och svidande skrapsår lite var stans på kroppen. Ändå var det först med henne, min underbart galna ponny, som jag kände mig trygg. Utan problem gav vi oss ut barbacka i skogen, endast iförda grimma och grimskaft, och hoppade över både stock och sten. Samtidigt kunde jag ha svårt att hoppa en oxer på 50 cm med en av de snällaste storhästarna på stället. Hur går det ihop egentligen?

Den enda anledningen jag kan komma på är att jag älskade henne över allt annat, och därför valde att lita blint på min fina vän. För inte kunde jag väl låta bli att lita på den jag älskade mest på denna jord?

 

 

För drygt två månader sedan köpte jag hem ett par "no turn-boots" från Hööks, kallade Expert X-country. Har länge varit inne på att köpa likadana från PC, men då de kostade mer än dubbelt så mycket som X-country valde jag att prova dessa i första hand.

 

Än så länge är jag nöjd, åtminstone i det stora hela! De har hållit bra i tvätten (tvättmaskin), inte dragit på sig några som helst skador efter tramp och sitter allt som oftast stilla och bra. Är även mycket lätt att borsta bort leran när den torkat.

Har hänt två gånger att de snurrat sig lite, men om det är på grund av passformen eller för att jag inte spände dem ordentligt dessa gånger är svårt att säga. Hur som helst tycker jag att de varit mycket prisvärda och funderar på att köpa mig ett par svarta också så småningom, för hemmabruk.

 

Sammanfattning: Nöjd, ges 4 av 5 toasters!

 

Under Falsterbo Horse Show, alltså för en evighet sen, beställde jag ett par nya stövlar från Fellini. Jag kikade på dem ett par dagar i rad innan jag slog till, vissa dagar lyckades jag till och med snegla på dem flera gånger... Haha

 

Försäljaren lovade att de skulle dyka upp under september månad, så nu kan det ju inte vara långt kvar? :D Är måttligt trött på mina Tretorn nu måste jag säga...