2011-12-30 @ 13:47:26

Sammanfattning av 2011 - del 1

Jag är den som ofta analyserar händelser och samtal, ibland blir det tyvärr lite för noga och överanalyserande för mitt eget bästa... Trots det har detta ständiga analyserande hjälpt mig mycket i min utveckling, både inom ridningen och den personliga och jag kan egentligen inte vara annat än tacksam för den egenskapen!

Hur som helst, nu är det dags för en liten sammanfattning/analys av år 2011!


I januari hade bloggen inte dragit igång än, och vad gäller Blezter så hade han sin vintervila vilket gör att det inte finns så värst mycket att skriva om här.

Under februari startades bloggen upp, och det verkade vara uppskattat från många håll! Jag hade saknat bloggandet väldigt mycket men behövde en paus från det under ett par månader.
På hästfronten stod det fortfarande stilla pga vädret. Både ridvägar och ridbana var omöjliga att använda och det blev därför fortsatt vila. Inte förrän i slutet av månaden kunde jag ta mitt första ridpass för året!
GHS var som vanligt en av månadens höjdpunkter, även om förvånandsvärt lite kom med hem.




Mars månad inleddes med en tur till Bruksproven i Flyinge, som inte riktigt levde upp till mina förväntningar. Kallt och jäkligt, men fruktansvärt långa pauser... Hästarna var självklart riktigt fina men det vägde tyvärr inte upp för den dåliga planeringen där.
Ridbanan tinade äntligen upp vilket innebar att jag kunde börja rida honom så smått igen! Årets första ridbilder blev tagna och i samma veva kom en period där nacken började krångla på honom.

I mitten av månaden gick jag ut på min sista APU-period och denna gången hos Birgitta Kjellin. Jag trivdes jättebra och utvecklades mycket i min ridning, men det blir väl så när man sitter på allt från busiga 3-åringar till svår klass-hästar. Det händer mycket, och roligt var det!

Mitt i APU:n drog jag till England i 5 dagar för att besöka Hadlow College tillsammans med två andra elever och en bunke lärare. Jag hade fruktansvärt roligt under denna resan, och det är utan tvekan något man bara upplever en gång i livet. Underbart!



Jag saknar England, och hoppas för allt i världen att jag kommer kunna åka tillbaka i någon gång!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback