Idag tog jag och Blezter oss en tur på banan, och det var inte det bästa ridpasset vi haft. Han jobbade bra emellanåt och jag kom åt honom mycket bättre och snabbare i vänstersidan men jag kände att jag inte hade honom helt igenom på båda sidorna och bestämde mig då för att prova att flytta några steg i sidled för båda skänklarna för att han skulle mjukna. Det visade sig vara ganska jobbigt och när han inte förstår vad han ska göra blir han stressad, kör upp huvudet och bara drar. Tillslut fick jag flyttat några steg och gav mig med skrittarbetet.
Sysslade med lite galoppfattningar för att stärka galoppen på honom och det blev bättre allt eftersom :)

Jag är inte så besviken på honom, utan mest på mig själv för att jag inte alltid kan prestera så bra som jag vill. Frustrerad för att jag inte alltid orkar, kan eller lyckas. Jag vill så mycket och när det inte fungerar börjar jag nästan tvivla på mig själv, tappar förtroendet för mig själv.
Det är egentligen bara att kämpa på och inte ge sig förrän jag har kommit ur min lilla svacka :)
Nu kör vi!