Som många av er säkert redan vet har Charlies under en tid sålt lite egentillverkade produkter, bla ridbyxor och pannband. Framförallt pannbanden har varit väldigt populära och vad jag minns så sålde de som smör under GHS 2011!

Hur som helst har det även kommit upp en del schabrak på deras hemsida, och detta fastnade jag för direkt! Det påminner väldigt mycket om Anna Scarpati-schabraken och jag tror att det är en av anledningarna till att jag fastnade för dem. Förmodligen så är varken hållbarheten eller passformen lika bra som den på AS-schabraken (som är fantastiska, minst sagt!) men med ett kanonpris som detta kan man knappast förvänta sig det heller.

Något jag absolut ska titta efter på GHS 2012!

Den 29 september 2011 åkte vi in akut med Blezter för första gången. Sedan dess har vi hunnit med ytterligare 3 akutbesök som resulterat i inskrivning, antibiotikabehandlingar, röntgen, UL och jag vet inte allt.

- Idag, 4 månader senare, står vi fortfarande här med en skadad häst.

Jag kan inte ens börja med att beskriva hur trött och ledsen jag är på allt detta. Jag har kämpat som en blådåre för att få honom frisk. Vi har tagit alla behandlingar och undersökningar som veterinärerna föreslagit. Jag har gjort allt och lite till, ändå har det inte varit tillräckligt.

Är det inte ganska roligt ändå, hur vissa hästar kan svälja undan stora ryttare så ofantligt bra medan vissa andra har en kroppsbyggnad som gör att en normallång ryttare ser gigantisk ut?

Framhoppningen har alltid varit det stället på tävlingsplatsen som jag tycker allra minst om, vare sig jag sitter på hästryggen eller är där till fots. Kaoset som alltid (eller oftast) råder där är riktigt obehagligt emellanåt och om jag ska vara ärlig kan tanken på framhoppningen ibland lämna en liten klump i magen på mig. Det är så otroligt mycket som kan hända där...

Men om det är någon gång jag är rädd, då är det när jag är inne på b-ponnyernas framhoppning! Där rider folk hur som helst, ställer sig bakom hinderna, följer inte högerregeln och verkar emellanåt köra något jäkla "chicken race"..?
Jag har ganska länge funderat över vad det är som gör att det är värst bland just de minsta ponnyerna, och den enda anledningen jag kan komma på är den att ryttarna ännu inte har något Grönt Kort.
- Men kan det verkligen spela en så pass stor roll?

Självklart gäller detta inte alla, ingen regel utan ett undantag!

Har ni någon tanke kring detta? Eller är det bara jag som upplever stressen och kaoset på framhoppningen?

Jag vann för någon vecka sedan ett presentkort på en butik som bla är återförsäljare av Schockemöhle, och jag funderar på om jag ska ta och beställa hem ett blått Schockemöhle Coach-schabrak... Jag behöver fler dressyrschabrak och jag hade faktiskt tänkt titta efter just detta under GHS, men jag borde kanske slå till nu?

Bildkälla

Jag har egentligen aldrig haft något större "sug" efter att tävla ponny, inte förrän nu när jag inte kan längre. Jag har (åldersmässigt) alltid haft möjlighet att tävla ponny men eftersom jag blir 19 i år kommer jag inte längre kunna starta avd A, vilket får mig att vilja det så himla mycket! Visst är det typiskt?

Hur som helst har jag alltid varit lång och började därför rida storhäst tidigt, och det är väl en av anledningarna att jag inte känt något större sug efter den omtalade "ponnytiden". Jag har helt enkelt alltid känt mig mer hemma bland de större hästarna :)

Men en sån här ponny hade väl inte varit fel att ha hemma i stallet?


Om jag inte är helt fel på det så heter den Chardonnay 23 och rids av Mathilde Hannell.

Det är utan tvekan årets höjdpunkt bland hästsammanhangen och jag har varit på plats de senaste 9 eller 10 åren, alltså har jag besökt Scandinavium ganska många gånger vid det här laget, haha! Jag kommer vara där under hela söndagen för att shoppa loss, träffa trevliga människor och titta på alla finaler - och det ska bli så roligt! :D

Ska någon av er dit, och har ni i så fall börjat skissa på inköpslistan än?

Jag får många av mina bloggidéer när jag sitter på hästryggen eller är ute på tävlingar, antingen som ryttare eller som fotograf/hästskötare. Självklart dyker där upp en hel del idéer vid andra tillfällen också, men just dessa två är de vanligaste för min del.

För att komma ihåg allt som dyker upp i huvudet har jag ett "dokument" i mobilen där jag har allt samlat, och på så sätt glömmer jag inte bort något! Eller jo, det gör jag såklart, (rundvisning, lindning osv haha) men inte lika mycket som jag skulle gjort utan detta åtminstone ^^,

Jag började för någon vecka sedan använda Google Analytics där jag kan få en mycket bättre bild av besöken här på bloggen än vad blogg.se kan ge. Jag kan bla se om jag blivit länkad, vad folk har sökt på för att komma in på bloggen, vilka länder läsarna kommer ifrån och en mer exakt siffra över mina unika besök och sidvisningar. Helt kalas med andra ord!

Det är jätteroligt att sitta och läsa igenom listan med sökord som fått in folk på min blogg, det dyker upp en hel del konstiga saker ibland haha!

Jag upptäckte även att jag har återkommande besök från inte mindre än 10 länder, är inte det rätt häftigt ändå? :D De mest förvånande var nog Filippinerna, Thailand (kanske någon läsare som är på semester?) och Estland haha!

Eftersom jag har "jouren" i stallet i helgen finns det inte så väldigt mycket mer för mig att göra än att befinna mig just där, eller vara hemma såklart. Så jag roar mig med att plugga och fixa med bilder, det ena är ju lite roligare än det andra haha
Jag har bilder från ett par tävlingar i höstas/vintras som jag antingen inte haft tid att lägga upp eller rent av glömt bort, så det är hög tid att sätta igång med det nu! :)

ÅPK, september -11

Som jag sagt innan tycker jag väldigt mycket om sport, och idag åkte jag iväg och tittade på något jag aldrig sett live innan - tyngdlyftning!
Måste säga att det var ganska roligt att titta på, och jag blev faktiskt väldigt sugen på att börja styrketräna! Styrkan är trots allt väldigt viktig för ryttare så det hade inte skadat ;)

Jag passar på att slänga in ett litet hej nu när jag har tid och ork till det, så hej på er! :D

Allting flyter på (även om de går trögt emellanåt) och jag har en hel del att göra i skolan, som ni kanske förstått.
Hur som helst så går det bara framåt med Blezter hela tiden och för två dagar sedan provade vi faktiskt på att trava lite, vilket gick väldigt bra! Förhoppningsvis innebär detta att vi kommer kunna komma igång så smått igen inom en snar framtid :D Jag ska väl inte ta ut något i förskott, men det bådar åtminstone gott... ;)

Redan tidigt i livet insåg jag att världen var full av missunnsamma människor och att en glädje aldrig delas av alla. När jag kom in i hästvärlden drog jag snabbt slutsatsen att majoriteten av dessa människor fanns just där, för även om där finns otroligt många bra människor inom ridsporten så lyckas de dåliga på något sätt alltid synas mer.

Efter utdelningen av Jerringpriset igår kom jag däremot att ändra mig. En sämre sportsmanna-anda från de övriga sporternas sida sett har jag nog aldrig varit med om! Tweets och artiklar med kränkningar och hånfulla kommentarer välde upp vart man än såg och alla författarna verkade ha en sak gemensamt: okunskap.

Bildkälla

Det är så fruktansvärt pinsamt att man kan sänka sig till en sådan nivå. Idrott handlar om styrka, talang och en jävla anamma - varför håna en man som besitter alla dessa egenskaper? För mig är det oförståeligt att gå till attack mot någon som enbart vinner genom rent spel. Varför inte se honom som den sanna stjärna han är, och bara glädjas åt att vi i Sverige har så många fantastiska idrottare? Alla de nominerade förtjänade utan tvekan att ta hem priset, men i år var det helt enkelt Rolf-Göran Bengtssons tur.

Att utdelandet av Jerringpriset skulle kunna komma att väcka motstånd hade jag inte trott annat än, men att det blir en sådan hets kring det hela kan jag inte förstå. Jag hoppas att ridsports-Sverige kan möta kritiken och höja diskussionen från den sandlådenivå den ligger på nu.

Jag  skrittade ut en runda på Blezter idag och han var minst sagt pigg! Jisses vilken levnadsglädje den hästen besitter, helt galet..! Haha

Fast jag kan inte klandra honom för att han har såhär mycket energi, han har trots allt varit konvalescent i snart 4 månader... Helt galet egentligen.


Några såna här blev det inte idag, däremot en hel del passage och sidokastningar ;)

Som många av er säkert redan vet är ingen mindre än vår alldeles egna Rolf-Göran "Roffe" Bengtsson nominerad till Jerringpriset som ska delas ut idag under Svenska Idrottsgalan.

Sportnörd som jag är så kommer jag naturligtvis sitta bänkad framför TV:n och heja på RGB (som jag naturligtvis även röstat på). Vi får hålla tummarna för att det går vägen för honom, för att både ta ett EM-guld och därefter gå upp som etta i världsrankningen är ingen dålig bedrift! Självklart har de andra idrottarna även de presterat fantastiskt bra, så hur det än slutar kommer där stå en värdig vinnare!
Rolf-Göran är även nominerad som "Årets manliga idrottare", så det finns en liten chans att han tar hem mer än ett pris ikväll! :D

För lite mer exklusiv uppdatering från Idrottsgalan (än vad jag kan ge) så råder jag er att besöka Karin som har lyckats få ett presspass till galan! Alltså - för bästa uppdatering: http://warnmark.blogg.se/

Jag får be om ursäkt för att jag inte varit så närvarande på bloggen under senaste tiden men det har såklart sina förklaringar. Jag har mycket i skolan just nu, kombinerat med att jag inte har så väldigt mycket att skriva om.

När jag väl har något att skriva om blir jag totalt blockerad och kan inte på något sätt få fram orden jag letar efter, tankarna vandrar istället iväg till allt jag har och göra. Jag återkommer så fort jag har något att berätta (och har tid/energi till det) och tills dess får ni ha det så bra! :D


foto; Louice Råå

Igår slängde vi ut en gran till Blezter i hagen så att han ska ha något mer att sysselsätta sig med! Även om han fortfarande har gräs så är väl alla hagar lite tråkigare än vanligt såhär års?

Självklart var det vanlig gran (rödgran tror jag det heter?) eftersom det är den enda gransort som hästar med säkerhet tål. :)

Eftersom tränset dök upp igår kunde jag äntligen börja skritt Blezter igen! Anledningen till att han fått stå sedan vi bestämde oss för att skaffa ett Dyon the Difference är helt enkelt den att jag kände att det inte fanns någon positiv effekt av att skritta/använda vanligt träns - om problemet nu ligger där jag tror.

Först och främst måste jag säga att det var ett helt projekt att sätta på tränset, ja herregud vad jag fick tänka till haha! Fast det är garanterat något som kommer gå som smort när jag väl får in ett system i det hela, men just igår var det inte det lättaste jag gjort. Som tur är så stod Blezter som ett ljus när jag försökte få rätt på det hela, vilken guldklimp han är! :D

(Jag spänner gärna remmarna lite lösare när jag tränsar men eftersom det resulterade i att tränset gled (se på bilden) så får jag helt enkelt spänna det lite hårdare, för sådär kan det ju inte se ut ^^,)


Jag ska fixa en bättre bild på tränset idag (om jag kan få när det sitter på vet jag inte...) men det här duger så länge! :D

Jag har haft turen att få låna ett par BoT av en kompis, för att prova på den lilla svullnaden som är kvar. Verkligen supersnällt av henne att låna ut dem, så tack! :D

Jag hoppas att detta ska hjälpa, BoT har trots allt gjort mycket nytta på mig :D

Idag kom jag äntligen ihåg att ta lite bilder på Blezters ben! Som ni kan se här nedanför är det väldigt lite svullnad kvar, och jag hoppas verkligen att den sista försvinner när vi kan komma igång att skritta igen (om någon dag alltså!).

För ett par dagar sedan köpte vi en (förhoppningsvis) mycket nödvändig sak till Blezter, och jag väntar otåligt på att paketet ska komma hem. Det är skickat, men än så länge har det som sagt inte kommit fram...

Hästfilmer är något som jag oftast inte är helt förtjust i av den enkla anledning att många av de är fruktansvärt dåligt gjorda. Seabiscuit och Dreamer gillar jag verkligen, även om allt inte känns helt "rätt" alltid så är de bra nära verkligheten. Secretariat däremot, det är ingen höjdarfilm enligt mig (jag kan reta ihjäl mig på att man ser hästen äta i bakgrunden, fastän den påstås vara sjuk och vägra äta..? Haha)

Hur som helst så har det kommit en ny hästfilm, regisserad av Steven Spielberg! War Horse heter den och jag tror att den utan problem kan tillhöra toppskiktet bland hästfilmerna!

Jag har alldeles nyss kommit hem från efter en runda i stallet där jag inte gjorde mycket annat
än "det vanliga". Det är inte så himla mycket att berätta just nu faktiskt, allt rullar på men står på något sätt ändå stilla? Ja, inte vet jag...

Tanken var att jag skulle ta en bild på benet och visa hur det ser ut nu, men för tredje dagen i rad glömde jag helt bort det. Det är inte klokt..!

Nu ska jag slita mig från skolarbetet för en liten stund och bege mig upp till min älskade häst! Så gott som hela dagen har på ett eller annat vi gått åt till skolan, så det känns som om det kan vara välbehövligt med en paus nu.

När jag ändå är lite "ohästig" i ett inlägg kan jag passa på att berätta att jag hittat en fantastiskt fin balklänning idag! Jag är inte direkt den tjejen som går i (eller känner sig bekväm i) klänning så speciellt ofta, så det faktum att jag faktiskt hittade en som jag trivdes i är helt grymt! :D

Blezters ben fortsätter att förbättras och även om det går långsamt så är jag bara tacksam för att det inte förvärras. Det har ju tyvärr kommit ett par rejäla bakslag under dessa månader och jag skulle vara mer än tacksam om vi slapp fler såna :)

Egentligen vet jag inte om jag vågar skriva något eller inte eftersom det har en förmåga att vända på en femöring när jag väl väljer att göra det, men jag utmanar ödet: hans ben är bättre! Så, där, jag sa det! Hans ben är bättre.

Han är fortfarande svullen runt kotan och karleden men det har minskat (och så gott som försvunnit) längre upp, vilket är en stor lättnat. Svullnaden är inte speciellt stor men eftersom den finns där fortsätter jag på samma sätt med tvättning och stallbandage!

Självklart gkömde jag bort att ta en bild på benet idag...

Jag är fullkomligt tom i huvudet idag och det är knappt att jag hittar de svenska orden längre. Veckan har spenderats med näsan begravd i en av mina EngC-böcker (som ska vara utläst när vi börjar) och det har blivit så mycket engelska för mig att jag knappt kan tänka på svenska längre. Haha
Jag får väl skriva lite på några andra arbeten så jag inte tappar modersmålet helt...

Dagar som denna, när solen skiner och det känns som att våren är på väg, är dagar då jag önskar att jag hade en häst till. Att ge mig ut i vårsolen på härliga ridturer eller ta ett ordentligt dressyrpass på banan med den ena och samma dag kunna ta årets första språng med den andra hästen. Hur underbart låter inte det?
Tänk också på i vilken hastighet jag skulle kunna ha möjlighet att utvecklas i min ridning, att ha två totalt olika individer att rida varje dag! Under min APU (praktik) i våras gjorde jag en enorm utveckling och jag lärde mig otroligt mycket om min egen ridning och förmåga, att jag faktiskt kan mycket mer än jag tror. Jag stormtrivdes med att rida 3-7 hästar om dagen, jag stormtrivdes verkligen!

Det som sätter stopp för dessa planer är både det faktum att jag varken har pengar eller tid till ännu en häst. Jag tar dessutom studenten i sommar och har inte en aning om vad jag vill göra.
Och när jag tänker efter, så vill jag kanske inte ens ha en till häst? Haha ^^,

Vare sig jag vill ha en till häst eller ej, så älskar jag att driva runder på Hästnet i jakt efter fina hästar som jag skulle kunna tänka mig. Oftast hamnar jag bland de outbildade (men löjligt söta) ponnyerna eller någon av storhästarna som har en prislapp men lite för många nollor... Hur som helst, drömma kan man alltid! :D

April månad inleddes med en flytt av Blezter hem till Billesholm, alltså en väldigt bra start på månaden! Han verkade trivas väldigt bra och fann sig snabbt i de nya rutinerna, efter några dagar släpptes han även in i "flocken".
I mitten utav månaden kom årets första skada - en rejäl vrickning som tog ungefär 2 veckor att läka ut. Ironiskt nog tyckte jag att det var en hel evighet han stod skadad, medans två veckors skada inte är någonting alls numera...

April avslutades på absolut värsta tänkbara sätt då jag hastigt tvingades säga farväl till min bästa vän. Även om det var väntat att hon, med sina 30 år fyllda, kanske inte hade lång tid kvar så lindrade det inte smällen.





Maj
Eftersom vrickningen kom i mitten av april, bestod början av maj endast av igångsättning. Efter någon vecka kom han in från hagen med ett svullet framben som verkligen skrämde livet ur mig. Svullnaden var misstänkt lik en senskada, vilket det turligt nog inte var! Jag beslutade därefter att ha honom i en egen hage eftersom han for illa både fysiskt och psykiskt.

Jag red ponny för första gången på länge, vilket var jätteroligt! Hon påminde mycket om en ponny jag red för 5 (?) år sedan, himla speciell dam det där.

Blezter fyllde 4 år, vi hade en liten fotografering och jag började hoppa in honom så smått - alltså fick månaden trots allt ett lyckligt slut.

Juni
Mitt sommarlov började redan den första dagen i juni vilket innebar att mitt sista sommarlov någonsin också blev det längsta!
Det blev mycket hoppning och uteritter under juni månad och han utvecklades mycket inom just hoppningen, desto sämre gick det i dressyren. Här började jag återigen märka av nacken på honom...

I mitten av månaden åkte vi iväg på vår allra första P&J på ÅPK där vi hoppade 60 cm. Med tanke på att det var första gången han var iväg och att han inte var hoppad speciellt mycket tycker jag att han skötte det galant!

Jag var också ute och fotade en hel del på tävlingar!

Det trillade nyss in en kommentar från en läsare om att klippet där jag visar hur man lägger ett arbetsbandage är länkat bland Hippsons nyheter! Jag är minst sagt förvånad, men tycker självklart att det är jätteroligt (eller skitkul, rent ut sagt!) att filmen uppskattas! Det enda som egentligen fattades var en länk till bloggen, men eftersom den ligger i filmen har det inte så stor betydelse :)



För er som inte sett filmen:

Tiden räcker inte riktigt till alltid och skolan måste tyvärr gå före bloggen, ironiskt nog tror jag att jag kommer ha mer tid för bloggen när skolan dragit igång igen haha!

Hur som helst går det framåt med Blezter, framförallt hans nacke där jag redan märkt skillnad! Det är än så länge inte mer än skritt för våran del och jag måste säga att jag längtar väldans mycket tills vi kan komma igång igen. Han har energi så det räcker och blir över till en häst till, så det skulle som sagt vara skönt att komma igång ;)

Förstår inte vad som händer med mig, jag som annars är morgonpigg och har lätt för att komma ur sängen är nu den som sover bort halva dagen? Usch vad jag inte tycker om det! Speciellt inte när jag har så mycket annat jag måste göra...

Hur som helst kommer även denna dagen spenderas med att ta igen det skolarbete jag missade när jag var sjuk och bloggningen kommer därför till viss del bli lidande. Jag återkommer så fort jag har tid!

Nu är det måndag igen, vilket innebär att den sista lovveckan har påbörjats!
Hur mycket jag än älskar att vara ledig kan det vara ganska skönt med lite mer struktur emellanåt, vilket skolan utan tvekan ger.
Dagen kommer ägnas åt en del skolarbete som måste vara klart innan veckans slut, men även lite bloggning och stallet (såklart!) kommer klämmas in!