365 dagar

Idag, den 27 april 2012, är det ett år sedan jag fick samtalet. Där mamma gråtandes berättade att jag skulle vara tvungen att ta farväl av min bästa vän - nu. Världen rasade, mina ben bar mig inte längre, något gick isönder inuti mig. Ingenting har blivit det samma sedan dess, jag är inte den samma. En del utav mig försvann med henne.

What am I supposed to do, when the best part of me was always you?

Usch vad hemskt :(

Fick också ta bort min ponny i höstas, det är det verkligen någon ingen borde behöva gå igenom..